DET ÄR SNART SLUT
Det var ett tag sedan jag skrev här i bloggen. Vi är kvar här i strandhuset och njuter av dem sista dagarna i sol och värme. Vi har även vart hemma hos Jaimes bror som bor ute på landet Hualcuapo heter platsen. Jag har aldrig gillat landet särskilt mycket. Men jag antar att jag förändrats en del.. Jag älskade den platsen. Tänk er massor av druvor och andra sotrers frukt, avokado, potatis och majs, allt på ens egna tomt. Det är nästan aldrig mulet och solen steker, vilket jag älskar. Vi red ute på åkrarna, Jaime och hans bror spela fotboll, vi grilla och hade det jätte bra i helgen. Det kändes jätte bra att äntligen få träffa Jaimes bror och hans familj. Dem var jätte söta! På väg tillbaka till El quisco passade vi på att gå av i Vina del mar och shoopa lite, jag handla en bikini, låga converse bara för att dem var så himla billiga, samt en top. Vina och Valparaiso är jätte fina platser med, en sak är säker nästa gån vi besöker Chile då blir det en tripp i norra delen. Jag har fått se de bästa södra men det fattas mycket att se i norra delen. Rodde och Manuel är i Vina nu, önskade vi kunde åka dit. Men vi har lite saker att göra i Santiago innan vi åker hem.
Nu är vi iaf i El Quisco, igår var vi ute på stranden hela dagen och passade även på att handla lite presenter. På väg ner till stranden snubla jag och det kändes som om jag vrikat foten. Men efter ett tag gick smärtan över och vi gick ner till stranden utan problem. Men efter att vi handlat mat och presenter började jag känna att smärtan var tillbaka. Vi tog en taxi hem och där var det kört. Jag kunde inte gå mer. Fick stå och laga mat med en hink vatten under foten. När jag hakat dem sista grönsakerna så började jag känna mig illamående. Jaime krama om mig och helt plöttsligt så hade jag svimmat. Mitt blodsocker var överdrivet lågt och foten värkte som bara den. Jag tror att det var smärtan som gjorde att jag svimma. Stakars Jaime han var helt skräckslagen medans jag inte fatta nått.
Det konstiga är att idag kan jag till och med springa om jag vill, har ingen svullnad i foten det är som om inget har hänt. Konstigt det dära..
I kväll åker vi till Santiago, ska passa på att färga håret mörkt innan jag kommer hem igen och så måste jag ge shopingen en till chans. Jag hitta nästan inget sist..
DET VERKAR INTE GÅ ATT LADDA UPP BILDER JUST NU... SÅ NI FÅR VÄNTA:D
...
Nu är det drygt två veckor kvar här i underbara Chile, vi är fortfarande kvar i El Quisco och det ser ut som om det är här vi kommer att avsluta vår resa. Igår så var vi ute hela dagen och utforstade en strand/ort som ligger ca 20 minuter här ifrån med buss. Vi utforskade marknaden, men hitta iget som valigt, låg på stranden i timmar och prata massa stunt och spela kort, åt lunch och promenera lite till. Det var helt enkelt en mysig dag. I dag är vi dock en aning brända eftersom vi två inte tänkte på att smörja in oss innan vi la oss på stranden. Så idag har vi valt att vara inne tills att solens värsta timmar är borta. Klockan är fem snart så vi ska väl promenera ner till stan och kolla lite..
Tänk att jag har vart i här i snart två månader, och jag har inte handlat nått alls. Hur sjuk är inte det? Jag har sätt en hel del som jag faktikst tycker är fint men ändå har jag låtit bli och handla. Har hela tiden tänkt att jag kan vänta till senare. Men nu är reasan snart slut och jag har inte hunnit med att handla nått. Det får nog bli att tvinga med Jaime till mall (gallerian) innan vi åker. Har sätt lite fina vår kläder och converse är mycket billigare här. Sen måste jag handla på marknaden, det är alltid kul att ge bort såna saker. På tala om att komma hem igen, fan vad mycket saker jag har att stå i. Jag måste hitta ett jobb men innan det måste jag ha hjälp att fixa ett grymt CV och sen tiden att gå runt och prata med personalansvarig, vi måste även se till att leta lägenhet och ringa olika hyresföreningar och privatpersoner. Det är några anlednigar till varför det är jobbigt att komma hem igen...
SKÖNT
I morgon så är det ju alla hjärtans dag också. Ja och Jaime hade planerat att dra till världens största pool som ligger ganska nära oss. Poolen är fyld med saltvatten och det fins saltvattenlauner. Man kan åka segelbåt i basängen och det ska tydligen vara jätte exklusivt och bra. Tyvärr så var inga lägenheter lediga, men vi kanske hinner med det en annan dag. Om vi inte hittar något annat mysigt hotel stannar vi nåh här i huset Jaimes pappa är ändå inte hemma så vi kan någ slå på romantiken på stort. (som om inte den här resan redan gjort det). Haha ni anar inte, jag är som nyförälskad igen..
Hoppas ni får en underbar alla hjärtansdag!!
....
Nu har vårt andra äventyr äntligen börjat, det började i Pucon där vi träffa upp dem andra vi ska äventyra med. Vi kom dit den 5/2 opch åkte där ifrån igår. Vi besökte magiska vattenfal och blå laguner som väckte starka känslor hos alla. Vi gick ut och dansa och barade oss två nätter och satt uppe till tidig morgon och bara festa. Vi bada även termas ( i varmvattenkällor) det var super skönt för kroppen. Pucon var skönt., det dåliga var vädret som begränsa oss. Men meningen var att vi skulle klättra på den efterlängtade vulkanen och åka canoby men tyvärr regnade det varje dag och vädert sög. Jag och Janice höll på att frysa rumpan av oss. Vart är solen igentligen?! Man får inte klättra när det är så molningt man ser inte ens vulkanen då... Det känns lite tråkigt eftersom att jag pratat om det så himla mycket. Men men sånt är livet.. Jag har en underbar semester iaf och jag har upplevt jätte mycket under den här resan. Nu är det inte långt kvar och vi är här i Valdivia igen på grund av att bilen måste in på lagning. Vi kommer säkert stana här tills på fredag. vilket innebär att vi då har exakt två veckor kvar. Éfter Valdivia ska vi till Temuco som även ligger i södra Chile, men jag vill bara upp till norra nu för att vädret är verkligen inte på vår sida. Jag behöver komma till atacamaöken. Jag känner ett så stort behov över att komma dit, så underbart vackert... Men Jaime behöver träffa sin bror också så att jag vet faktiskt inte hur vi ska hinna... Vi planerar att hoppa av bilen den 22:a och åka och träffa Jaimes bror och familj. Men då blir dte nog inge öken för min del. Jag måste övertala Jaime att förlänga biljetten en eller två veckor. Det skulle verkligen vara det bästa!!